Götlaborg

Så var man hemma igen då. Hemma och hemma, allt är hemma. Jag förvirrar mest folk om jag börjar prata om hemma. Hursomhelst är jag i min lägenhet i Göteborg. Allt är mer eller mindre som det ska, min amaryllis hade gått av, men det luktade hyacint i hela hallen när jag kom in av julgruppen jag fick av TA & B innan jag åkte. Murgrönorna var lite trötta, men å andra sidan hade min kalla fått 4 skott medan jag var borta. Ups and downs i blomvärlden alltså.

Har precis pratat med B (förlåt att jag väckte dig!) och han skulle komma hit och äta när han kommer från tåget. T skulle komma hit, och handla på vägen. Jag slipper alltså göra nästan någonting, och dessutom får jag träffa mina favoritpojkar. Strålande. :)

Flygresan gick bra, det vara bara en enda person jag kände för att mörda. Med tanke på att jag sov nästan hela tiden så var inte det så farligt heller. Träffade min första chef på flygplatsen när jag skulle åka. Han ägde ICA-butiken där jag började mitt yrkesliv när jag var 14 (13?) år gammal.

Har ringt mor och far och berättat att jag är hemma. Känns lite vemodigt nu att man vet att det dröjer jättelänge innan man får träffa dem igen, men det är inte så mycket att göra åt. De har iaf varit snälla och gulliga som vanligt nu när jag har varit hemma, och det är alltid skönt att få vara hemma och bli lite bortskämd emellanåt. :)

Nu ska jag gå och plocka lite innan pojkarna kommer. Imorgon börjar det hårda livet. Spännande!