Självömkan

Jag är fortfarande sjuk, och tycker hejdlöst synd om mig själv. Det är tråkigt att vara ensam och till råga på allt känna sig som en urvriden trasa.

T är snäll, han skulle ev. komma förbi ikväll sa han, och kolla läget och hålla mig lite sällskap. Vi får väl se om jag orkar. Det vore iaf trevligt att se någon levande människa.

Fick ett erbjudande om varuhemkörning också, det var gulligt, men jag släpade mig faktiskt till Shell och handlade, pepsi, glass, mjölk och ägg idag. Så jag har så jag klarar mig.

Nu ska jag lägga mig i soffan och titta på OTH, tack syster salt!