Kakor och Winnerbäck

När varje dag känns likadan - kom ihåg mig då.

Nu sitter jag här vid köksbordet igen (ja, jag tänker kalla det så) och lyssnar på Winnerbäck. Käraste TT är borta och av någon anledning finner jag det alltid tröstande att lyssna på Winnerbäck då.

Jag tänkte försöka överraska honom positivt med att ha fått gjort massor här i lägenheten när han kommer hem men än så länge går det tungt. Jag har lite annat att pyssla med också, lite skrivande och framför allt en hel massa läsande, men jag ska verkligen försöka vara duktig här hemma. Vore himla roligt om det var åtminstone lite fint när han kom hem.

Idag var det grymt nära att jag inte kunde låta bli kakorna på jobbet. Eller egentligen var det nog inte det, men det var extremt jobbigt att låta bli dem jämfört med vad det brukar vara. Segt. Jag skulle gå ut och gå idag också hade jag tänkt men just nu vill jag bara gå och sova.

Nåja, vi får väl se hur mkt av allt detta jag kommer åstadkomma i helgen. Imorgon ska jag iaf iväg med T på en mässa. Det ska bli roligt, det var längesen jag träffade honom! Over and out för lite jobb, mycket slappande och kanske lite singstar (högst tveksamt om jag orkar med det sistnämnda, även om det är guldläge nu när jag är ensam hemma).