Planer?

Det är en fråga jag ofta ställer på jobbet. Vad har ni för planer?

Nu sitter jag hemma vid köksbordet (om man nu får kalla det så när det inte alls står i köket utan i vardagsrummets matsalsdel och är ett jättefint bord i valnöt) och funderar på vad jag har för planer. Det finns så himla många olika delar i livet som man ska ha planer för, jobb och karriär, kärlek och relation och familj, personlig utveckling, fritid och hobby, vardagen, nöjen, you name it.

Det har varit en del tal om framtiden på jobbet på senaste tiden så nu funderar jag bl.a. på vad jag egentligen har för planer rent karriärmässigt. Det känns just nu som att jag är ljusår från där jag hade tänkt vara nu. Dock påpekade min älskade ängel häromdagen att jag har kommit långt. Jag är väl inte beredd att acceptera det rakt av, men jag vet att det ligger lite i det han säger. Frågan är bara om det är på rätt väg?

Det känns litegrann som att tiden bara rusar iväg, och man sällan hinner stanna upp och uppskatta sitt liv. Det är himla tråkigt när jag tänker på det, för nästan allt jag har är så himla bra.

Hmm, jag undrar om jag är såhär extra filosofisk nu bara för att det har varit hysteriskt mycket att göra ett tag. Tiden för eftertanke och reflektion är i princip obefintlig och det är nog som sätter sina spår. Vi får helt enkelt försöka ta tag i och fixa i ordning vår gemensamma lya (som egentligen är hans, men jag jobbar på att tänka att den är vår) och så får resten av livet bara komma i ordning eftersom.

Nu ska jag vänta tills han kommer hem, sen ska vi ut på långpromenad i det faktiskt (äntligen!) fina höstvädret. :)