torsdag 24 februari 2011

Bom

Bommade ett jobb idag. Fan också. Jag ville så gärna ha det där jobbet, men sådant är väl livet gissar jag. Känns surt dock. Vi får hoppas att det ser ljusare ut om det dyker upp liknande öppningar längre fram, men just nu är det en klen tröst.

Imorgon kommer mamma. Det är en större tröst. Det ska bli jättekul att få rå om henne några dagar, alldeles för sig själv. Jag hade tänkt att vi ska gå på matmässa, shoppa lite, köpa garn och kanske åka ut och kika på världens mysigaste "köksaffär". Förhoppningsvis tillåter vädret också långa, härliga promenader.

Idag har varit en dag i förfall. Jag har ätit massor, och bara onyttigt. Massa godis, mackor med ljust bröd och ost och popcorn, men jag tänker att man kan kanske tillåta sig en sådan dag när allt gick åt skogen.

lördag 19 februari 2011

Glädjebrist

Just nu är jag inte på så bra humör. Jag vet inte riktigt varför. Jag hade sett fram emot att ge mig ut och jaga efter en ny kaffeservis idag, men det blev inget av det. Kanske är det därför. Kanske är det bara för att jag känner att jag borde aktivera mig men inte riktigt orkar.

Igår var min käre vän här och roade mig med Backgammon hela kvällen och halva natten. Mycket trevligt. I och för sig vann jag bara ett enda parti, vilket var lite surt, men det var trevligt ändå. Se där. ;)

Just nu ströplockar jag lite bland mina kläder i garedroben. Jag försöker sortera ut en massa som skall slängas och en massa som skall lämnas till någon form av välgörenhet, om det nu finns någon sådan som tar emot kläder längre. Jag har i alla fall en massa som knappt är använt men som jag inte vill ha. Så kallade dåliga köp helt enkelt.

En positiv sak är att jag hittade (ja, jag är sen, jag vet. Jag orkar helt enkelt inte hålla mig uppdaterad) ett "nytt" tema till min Gmail. Nintendotema. Passar mig som hand i handske och jag är förälskad på nytt i denna underbara mailklient.

Annars är det bara skidor på TV, skidor och åter skidor och skidor. Och jag är LESS.

onsdag 2 februari 2011

The battle has begun

Jag kan inte fatta att det redan har gått en månad på det nya året. Då kanske det inte är så nytt längre förresten, jag vet inte. Det känns i alla fall helt otroligt. Jag hann inte ens förstå vad som hände och nu är det februari. Tid för reflektion någon? Knappast. Det är skrämmande när livet flyger förbi i det här tempot.

Pappas operation gick bra. Det var otroligt skönt. Nu är det bara hålla tummarna för att läkarna för en gångs skull vet vad de talar om när de säger det. Det har ju så att säga hänt förr att de har sagt det...

Totalsummering såhär långt i kampen mot vikten, ca - 5 kg. Skönt! Jag hoppas bara att jag kan hålla igång det här nu, så det inte blir som vanligt. Skulle vara himla skönt att gå ner några kilo till innan Teneriffa, och att vara hyggligt smal och fin till bröllopet i USA i sommar.

Nu har jag en kycklingwok på spisen. Något sen middag, men vad gör man när man inte hinner med?

Kära syster, missförstå mig rätt nu för ingen önskar hellre än jag att du får ett grymt jobb, men fan vad avundsjuk jag är just nu på att du kan sova ut på morgnarna och ta dagen som den kommer i ditt eget tempo...

Slut för den här gången