Jag kan inte fatta att det redan har gått en månad på det nya året. Då kanske det inte är så nytt längre förresten, jag vet inte. Det känns i alla fall helt otroligt. Jag hann inte ens förstå vad som hände och nu är det februari. Tid för reflektion någon? Knappast. Det är skrämmande när livet flyger förbi i det här tempot.
Pappas operation gick bra. Det var otroligt skönt. Nu är det bara hålla tummarna för att läkarna för en gångs skull vet vad de talar om när de säger det. Det har ju så att säga hänt förr att de har sagt det...
Totalsummering såhär långt i kampen mot vikten, ca - 5 kg. Skönt! Jag hoppas bara att jag kan hålla igång det här nu, så det inte blir som vanligt. Skulle vara himla skönt att gå ner några kilo till innan Teneriffa, och att vara hyggligt smal och fin till bröllopet i USA i sommar.
Nu har jag en kycklingwok på spisen. Något sen middag, men vad gör man när man inte hinner med?
Kära syster, missförstå mig rätt nu för ingen önskar hellre än jag att du får ett grymt jobb, men fan vad avundsjuk jag är just nu på att du kan sova ut på morgnarna och ta dagen som den kommer i ditt eget tempo...
Slut för den här gången
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar