fredag 23 november 2007

I'm so special

Fortfarande jättetrött och seeeeeg, men något mindre irriterad.

För det första har M varit här och hälsat och jag slogs än en gång av hur lika vi är trots allt. Super att få sitta och skvallra med henne en stund, uppdatera varandra på läget. Vi åt risgrynsgröt och pepparkakor, fixade med hennes inlämningsuppgift, tog emot min lånesoffa och utbytte dessutom mängder med intressant info. Inte illa för en vanlig torsdag. :)

Det segdragna problemet med förbundet är också löst. Egentligen är det nog elakt att kalla det segdraget, för jag är faktiskt imponerad av hur snabbt de löste problemen, men det känns segdraget när man öht inte förväntar sig att problem ska uppstå. Dessutom blir man alltid lika förvånad när sådana här diskussioner utmynnar i att beslutsfattaren faktiskt är en vettig person, där hade T helt rätt. Nu var han som tur är det, och han tillät ett undantag från reglerna p.g.a de olyckliga omständigheterna. SLutsatsen är att jag får spela mer bridge. Bra.

Om en timme ska jag åka in till stan och vara med på en kontorsaktivitet med nya kontoret. Egentligen känner jag inte alls för det. Jag känner för att krypa ner under täcket och bara soooooooova. Man kan ju inte alltid få som man vill, och det känns taskigt att hoppa av nu. Hoppas iaf att det blir roligt, så det inte känns bortkastat.

Inga kommentarer: